Glädje

"Jag såg gräs i går," sa Stellan och fick det att låta som när Noa såg duvan återvända med en olivkvist i näbben.

"Är du säker? På riktigt?"


"Klart jag är säker!"


Det är inte ofta Stellan utstrålar ren glädje.


"Kom hit fort! Och ta med dig några grässtrån. Jag vill känna," svarade jag.


Strax därefter satt vi vid mitt köksbord och kände på några gula grässtrån.


Vi var lyckliga.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0