golfidioten

Jag hade tagit ut min sista semesterdag för att spela golf med Stellan. Det hade regnat kraftigt under några dagar så det var ganska blött på banan. Dock var det ingen lokal regel om lägesförbättring utfärdad. Detta fann Stellan åtskilliga anledningar att kommentera.

"Jag ska prata med bankommittén så fort vi kommer in. Det borde vara lägesförbättring i dag. Min boll är ju konstant lerig."

"Så farligt är det inte," svarade jag. "Du får helt enkelt kompensera lite när du slår bollen. Eller tänker du be kommittén att utfärda en lokal individuell regel om lägesförbättring retroaktivt enbart för dig?"

"Det vore inte mer än rätt. Då skulle jag slå dig lätt."

Han verkade faktiskt mena allvar. Jag förstod att han hade fått sin anledning att bortförklara min seger.

"Hur då menar du?" sa Stellan. "Hur kan man kompensera för en stor lerblaffa på bollen?"

"Jaså det trodde jag att du visste," svarade jag. "Om leran sitter till höger på bollen så får den en viss skruv. Och motsatt skruv om den sitter till vänster.

"Jaha ... och vilken skruv får den?"

Nu lät han plötsligt genuint intresserad.

"Det borde du väl veta vid det här laget," mös jag. "Har du inte sett mönstret?"

"Det enda mönster jag har sett är att mina bollar far åt helsefyr som häxpipor och dina går som målsökande missiler mot fairways och greener." 

Nu lät han lite uppgiven igen.

"Precis," sa jag och hålade ut för seger. "Det är för att jag lerkompenserar."