Bekännelse
Det är dags för bikt. Jag kommer att erkänna mitt livs värsta illdåd.
Men inte just nu. Inte än.
Men snart.
Tror jag.
Samma dåre
Samma dåre som igår - en dikt av Golfidioten
Samma dåre som igår
vet inte om du förstår
om nån undrar hur jag mår
säg att jag är samma dåre
som jag var igår
Allt eller inget
var det bara nåt vi sa?
Finns det några bitar
av vår puttning kvar?
På lappen stod det
jag vill försöka
har ännu råd att hålla mig med drömmar
Snö
Kan man göra något åt det här med snö? Golfsäsongen blir ju faktiskt kortare i ett land som envisas med att behålla årstiden vinter. Jag menar, när vi renoverade badrummet la vi in golvvärme. Hur svårt kan det vara att göra något liknande när man bygger en golfbana?
Vi skulle kunna spela året om.
Finns det någon som skulle ha något emot det?
Nä. Tänkte väl det.
Clarissa (igen)
Jag älskade Clarissa och jag vill tro att kärleken var besvarad. Där har ni min sanning.
Om jag skulle säga ( ja ja, skriva då då) det till Camilla ...
Ni förstår själva. Hon skulle idiotförklara mig på stående fot. Och vem skulle kunna klandra henne? Hur skulle hon kunna förstå? Det är helt omöjligt att förklara för någon som inte själv varit där.
Jag minns en gång när hon tyckte att jag borde sälja några av alla de klubbor som står i garaget. De som jag ändå inte använder. Hon hörde mig mumla för mig själv att man väl inte säljer sina vänner. Jösses, då var jag tvungen att ta fram all min skicklighet för att slingra mig ur den knipan.
Och nu vill hon ha sanningen. Tror ni att jag kan ge henne den?
Nä. Tänkte väl det.
En missad drive
En missad drive är en missad drive
om ock med svindyr klubba
En birdie på ett enkelt hål
är ändå alltid birdie.
Så där ja. Nu börjar det ta sig.
om ock med svindyr klubba
En birdie på ett enkelt hål
är ändå alltid birdie.
Så där ja. Nu börjar det ta sig.
Det förflutna flyter upp
Jag tror att det gick till ungefär så här. Bente pressade Stellan som kände sig tvingad att ge henne något som lät sannolikt. Sedan pressade Camilla Bente. Och Camilla behövde inte höra mycket för att förstå att det inte var något djur som låg begravt vid komposten i trädgården. Hon verkade ju misstänksam redan när det hände.
Det kom ett litet brev från Camilla. Hon undrade vad det egentligen var som hände den där vårdagen när jag med stöd av Stellan begravde Clarissa.
Nu vill hon veta sanningen. Och min gissning är att detta bara är början. Hon kommer att vilja veta allt. Det har hon alltid velat. Jag undrar varför hon tror att jag ska säga något annat nu än jag gjorde då. Det vore ju att erkänna att jag hela tiden eh ... inte varit totalt hängiven en verklighetsbeskrivning som haft något med vad som verkligen hände att göra.
Sanningen. Vad ska man ha den till? Egentligen.
Att bli klar
Jag är inte stöddig
Jag är golfare
Jag blir aldrig klar
Det är som det ska
Jag erkänner. De raderna är inte helt och hållet sprungna ur mitt eget genialiska inre. Men vadå? Jag håller på och lär mig. Och Stellans patetiska försök vill jag inte ens tänka på. Han skriver som han spelar. Med en stundtals okontrollerad slice.
Jag är golfare
Jag blir aldrig klar
Det är som det ska
Jag erkänner. De raderna är inte helt och hållet sprungna ur mitt eget genialiska inre. Men vadå? Jag håller på och lär mig. Och Stellans patetiska försök vill jag inte ens tänka på. Han skriver som han spelar. Med en stundtals okontrollerad slice.
Ja visst gör det ont
Ja visst gör det ont när puttar missas
varför skulle annars spelaren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
leva i den lilla vita kulan?
Jag har inte precis skrivit den helt på egen hand. Men som i golf så måste man försöka lära av de bästa.
Stellans senaste förslag till namn på vår diktsamling är Poesi för dårar.
Jag tycker inte att det är så dumt. Men jag vill nog lägga till av idioter.
Poesi för dårar av idioter.
Jag tror att det får vara vårt arbetsnamn tills vidare. Tills det dyker upp ett bättre förslag.
Anden i vattenhindret
En ande steg upp ur vattenhindret på tian och ställde mig inför ett ultimatum. Jag kunde få en perfekt sving eller ett bländande närspel.
"Kan jag inte få båda," undrade jag såklart.
"Nix," svarade anden. "Hur ska du ha det?"
"Får jag ingen betänketid?"
"Tyvärr. Svara nu, jag måste tillbaka ner i vattenhindret."
"Vad gör du i vattenhindret?"
"Jag bor här. Varför tror du att så många bollar hamnar här?"
"Jag visste det!"
"Nå, hur blir det?"Anden började bli otålig.
"Hur många före mig har fått frågan?" frågade jag.
"Du är den jobbigaste människa jag nånsin stött på. Välj nu! Sving eller närspel?"
"Vad händer om jag inte kan välja?"
"Jag kommer tillbaka. Just nu fryser jag och är våt."
Han drog sig tillbaka ner i det blöta.
Så ska man hantera dem när de dyker upp.
"Kan jag inte få båda," undrade jag såklart.
"Nix," svarade anden. "Hur ska du ha det?"
"Får jag ingen betänketid?"
"Tyvärr. Svara nu, jag måste tillbaka ner i vattenhindret."
"Vad gör du i vattenhindret?"
"Jag bor här. Varför tror du att så många bollar hamnar här?"
"Jag visste det!"
"Nå, hur blir det?"Anden började bli otålig.
"Hur många före mig har fått frågan?" frågade jag.
"Du är den jobbigaste människa jag nånsin stött på. Välj nu! Sving eller närspel?"
"Vad händer om jag inte kan välja?"
"Jag kommer tillbaka. Just nu fryser jag och är våt."
Han drog sig tillbaka ner i det blöta.
Så ska man hantera dem när de dyker upp.
Kompetens i fikarummet
Idag babblade Sjöberg om kompetens i fikarummet.
"Jobbar du här för att du är kompetent eller är du kompetent eftersom du har jobbat här så länge?" kastade han ur sig.
Vi var några stycken som satt runt bordet men ingen verkade sugen på att diskutera saken med Sjöberg. Han hade inte riktat frågan till någon särskild så vi tänkte nog allihop att den kunde vara inledningen till en monolog.
"Jo, det kan jag tala om," fortsatte han.
Bara Linda tittade upp.
"Sitter du och talar om kompetens?" frågade hon.
"Om begreppet är bekant," spottade han fram med suverän Sjöbergsk arrogans.
"Vad för slags kompetens är det du menar?" undrade Linda.
"Alltså vet du inte vad det betyder," klämde Sjöberg till med.
"Är du dum för att du är Sjöberg eller är du Sjöberg för att du har varit dum så länge?"
Linda slog någon sorts personligt rekord i och med den kontringen, tänkte jag.
Sen tänkte jag att nu är nog min kafferast slut.
Att tala ur skägget
Jag är inte den som ger sig i första taget. Jag behöver verkligen prata om att Clarissa inte ger mig någon ro. Det har hon inte gjort sedan jag begravde henne. Det kan faktiskt ha varit det dummaste jag någonsin gjort. Och inte utan konkurrens av en hel mängd idiotiska tilltag.
Nåväl, jag har inte nått dithän att jag tänker söka upp en riktig terapeut eller psykolog. Första steget blir att prata med Stellan. Att bara nämna det för någon skulle kanske hjälpa.
Sagt och gjort, jag ringde Stellan.
"Du, Stellan, det är något jag vill prata om," sa jag helt enkelt. Precis enligt planen.
"Kom igen bara," sa Stellan. "Jag har hört allt, med mig kan du prata om exakt vad du vill."
"Jo, alltså ... eh ... Om vi ska skriva en diktsamling behöver vi ett namn. Det är viktigt med namnet. Vad tycker du att vi ska kalla boken?"
"Kalla den? Ja, vad sägs om: Världens bästa diktsamling om golf?"
"Inte jättedåligt. Men lite i stöddigaste laget, va?" sa jag ärligt.
"Okej," sa Stellan. "Världens näst bästa diktsamling om golf, då?"
"Vi kanske inte måste bestämma det idag," sa jag.
"Nej, vi kan fundera lite på det," sa han.
"Det gör vi, Stellan."
En lucka att fylla
Jag ville prata med Stellan om att Clarissa har hemsökt mig ända sedan vi sågade av henne på mitten med en bågfil och begravde henne invid komposten i trädgården.
Så jag ringde upp honom och sa: "Jag tror att jag ska skriva en diktsamling. Dikter om golf. Vad tror du om det?"
"Ja-a," svarade han lite dröjande. "Eh ..." fortsatte han.
"Om du vill kan vi skriva den ihop. Vi skriver varannan dikt," föreslog jag.
"Poesi, liksom, menar du?"
"Javisst! När läste du senast en schysst dikt om golf? Det finns definitivt en lucka att fylla!" sa jag och kände att jag faktiskt hade en poäng den här gången.
"Jag tror att du faktiskt kan ha en poäng den här gången," sa Stellan.
Han är inte dum den killen.
"Vi kan åka runt och läsa högt och signera böcker."
"Sämre kan man ha det," sa Stellan.
Femrading till bollen
Bollen
Rullar, flyger, studsar
Rund, nyckfull, svekfull
Har sin egen vilja
Den vita kulan
Vinterträning
Jag har delat in vinterträningen i ett antal områden. Först, främst och viktigast är utan tvekan den mentala träningen. Arbetet med attityden till spelet.
Jag gick en kurs en gång. Jag lärde mig att älska de dåliga lägen jag gett mig själv. Men jag lärde mig inte att undvika att hamna i de dåliga lägena. (Ja, ja, att GE MIG de dåliga lägena.)
Nu vill jag lära mig det.
Frågan är bara hur.
Jag gick en kurs en gång. Jag lärde mig att älska de dåliga lägen jag gett mig själv. Men jag lärde mig inte att undvika att hamna i de dåliga lägena. (Ja, ja, att GE MIG de dåliga lägena.)
Nu vill jag lära mig det.
Frågan är bara hur.
Alltings början
Svingstart allt börjar
balansen, tempot, rytmen
bollen framåt upp
balansen, tempot, rytmen
bollen framåt upp
Haiku över gnisslande sving
Svingens krängande
över den vita bollen
vem kan förstå den?
över den vita bollen
vem kan förstå den?
Svingstarten
Svingstarten. Ju mer jag tänker på det, desto finare är det. Som ord betraktat, alltså.
Jag såg min sving på film häromdagen. Det var inte lika vackert.
Men ordet däremot. Det är vackert.
Jag såg min sving på film häromdagen. Det var inte lika vackert.
Men ordet däremot. Det är vackert.
Jag får nästan lust att skriva en haiku.
Hemsökt av Clarissa
När jag begravde Clarissa i trädgården trodde jag att jag aldrig skulle återse henne. Hur kunde jag vara så otroligt korkad? Man kan inte bara gräva ner sin historia i en grop i marken och räkna med att den ska stanna där som en lydig hund.
Redan samma natt dök hon upp i en dröm och anklagade mig. Och det har hon fortsatt med. Varje gång har jag varit tvungen att erkänna mig skyldig.
Jag har inte berättat det för någon. Det är alldeles för svårt att prata om.
Inte ens Stellan vet.
Redan samma natt dök hon upp i en dröm och anklagade mig. Och det har hon fortsatt med. Varje gång har jag varit tvungen att erkänna mig skyldig.
Jag har inte berättat det för någon. Det är alldeles för svårt att prata om.
Inte ens Stellan vet.
Dröm
Jag drömde att jag skulle börja på ett nytt jobb. Samtidigt som jag skulle dit hade jag bestämt träff med min nya spoon på ett kafé, vilket skapade en enorm intressekonflikt i mig. Jag tror att jag försökte hinna med både och men när jag hamnade i tidsnöd eftersom jag inte kunde komma ihåg var jag ställt bilen slutade drömmen med att jag sprang runt i full panik på stadens gator och letade efter bilen.
Slutsatsen är solklar. Jag måste hitta en ny spoon.
Slutsatsen är solklar. Jag måste hitta en ny spoon.
Att fira nyår
Nyårsafton tillbringade jag med att se Europas Ryder Cup-triumf från september på dvd. Sen puttade jag in tolvslaget. Så avslutade jag 2012.
Det hade givetvis varit annorlunda om Camilla varit här. Nu är hon ju inte det och som golfare vet man ju att man måste acceptera läget man befinner sig i.
Jag fick i och för sig ett julkort.
Har jag tur kanske hon skickar ett påskkort också.
Det hade givetvis varit annorlunda om Camilla varit här. Nu är hon ju inte det och som golfare vet man ju att man måste acceptera läget man befinner sig i.
Jag fick i och för sig ett julkort.
Har jag tur kanske hon skickar ett påskkort också.
