Haiku till försäsongen

Kulan i luften
 
osynlig i snöröken
 
vart tar den vägen
 
 

Ny övning

Jag prövar en ny övning. Jag tänkte göra den lite då och då. Allt som behövs är en vägg.
Man ställer helt enkelt upp sig i sin normala stans, precis som om man ska piska iväg en järnsjua, men låter pannan vila mot närmaste vägg. Sen kan man vrida upp sig utan att svaja i sidled. Perfekt övning för mig.
 
Jag körde den i fikarummet i går. Linda tyckte att det såg ut att passa henne också så hon ställde sig bredvid och gjorde likadant. In kom Sjöberg och grymtade: "Snälla, förklara inte." Sen gick han.
 
Det är inte varje dag man blir av med Sjöberg utan att ens behöva bli otrevlig.
 
Bra övning. Ska tipsa Stellan.

Klubb-bladets position i träffen

När klubbans blad träffar bollen så är allt redan för sent. Om bladet pekar åt vänster samtidigt som svingspåret går från höger till vänster så kommer bollen att flyga åt vänster. Men om bladets vinkel pekar lite mindre vänster än svingspåret så kanske bollen vrider sig tillbaka lite åt höger.

Frågor på det?

Verkligheten

Den delen av tillvaron som inte finns på en golfbana har alltid mycket att lära av golfen. En del kallar det för "verkligheten." Sjöberg till exempel. "Så går det inte till i verkligheten," kan han vräka ur sig på kontoret.
 
Sjöberg tror att det är han som bestämmer vad som är verkligheten.
 
"Sjöberg, det finns något som heter ospelbart läge. Du får droppa inom två klubblängder", sa jag.
 
"Klubblängder?" sa Sjöberg.
 
"Precis. Men inte närmare hål. Den regeln borde vi ha här på kontoret också. Man kan också gå tillbaka till platsen för föregående slag och liksom ta om det från början. Det borde du göra ibland."
 
"Verkligheten", sa Sjöberg. Du är i verkligheten nu."
 
 
 
 

Lögn

Jag ljög. Jag ljög för Camilla om att det var ett barn som begravt sin hund i vår trädgård. Snart är det sex år sedan jag begravde Clarissa vid komposten. Den dagen förändrades allt.

Haiku till hagel

Hagel på greenen
 
Putta över ishavet
 
Snöboll rullar i

Är det över nu?

Det har inte hänt ännu men det är bara en tidsfråga. Spelet funderar på att överge mig. Jag är nästan helt säker på det. Spelet har fattat sitt beslut.

Det är över.

Att hålla löst

Håll löst i klubban
 
Känn det lilla hjärtat i
 
Fågelungens bröst

Att putta hårt

Puttar man hårt så
 
Blir hålet mindre sägs det
 
Hur är det möjligt

Maurice

Tänker på Maurice
 
Han har bottenrekordet
 
I British Open

Haiku till nätet

Slår in i nätet
Bollen flyger fem meter
Allt är som vanligt

Vinterträning

Jag ägnar mig åt vinterträning. Det är fruktansvärt. Men det är viktigt att kunna göra uppoffringar för att längre fram kunna skörda frukterna av sitt tålmodiga arbete.

Kan man inte det så finns det risk att man hamnar i allehanda problem. Allt från trafikolyckor till arbetslöshet och för tidig död. Det har jag läst. I en bok. Av en som vet sånt.

Och det vill man ju inte. Dessutom kommer Stellan att få se mig i absolut toppform när nästa säsong drar igång.

Höst

Hösten är en bra årstid. Man kan summera säsongen och börja planera för nästa. Det kanske är det som är det allra bästa. Det kommer alltid en ny säsong.

KM

Fick slå ut tre bollar på hål ett. Hittade nummer två. Fjärde slaget i vattnet. Plikt. Sjätte äntligen på green men fem meter från flaggan. Två puttar. Åtta i. Kvadrupel på ettan.

Årets klubbmästerskap var i gång.

En bekännelse tar form

För snart fyra år sedan sågade jag av Clarissa och begravde henne i trädgården, invid komposten.
 
Jag hämtade en bågfil i garaget. Min bäste vän hjälpte mig gräva.
 
 
 
Därmed trodde jag att hon var borta. Jag var en idiot.
 
Ja ja, det var bara en golfklubba, kanske ni säger.
 
Det var hon inte. I så fall skulle hon inte hemsöka mig om nätterna.
 
 
 
 

Om

Min profilbild

RSS 2.0