Nivå

Ingen kan påstå att jag altid träffar bollen alldeles rent. Men ingen kan heller säga att jag alltid toppar eller duffar.
 
Och bollen går ju faktiskt oftast framåt.
 
Vilken nivå jag har börjat nöja mig med.
 
Patetiskt är vad det är.

Träning

Jag tränade idag. Helt utan självförtroende. Det kan ha varit ett av mina bästa träningspass någonsin. Jag hade inte låga förväntningar inför träningen. Jag hade inga förväntningar alls.

Vilken religion är det?

Att bli såld

Om golfklubben var som en ishockeyklubb i NHL som köpte och sålde spelare till höger och vänster. Så att man plötsligt kunde bli såld till en farmarklubb ute i obygden med en potatisåker till bana och ett skjul utan restaurang som klubbhus.
 
Då skulle jag bli såld.
 
Till en sån klubb.
 
 

Att förlåta gud

Jag kanske är lite för hård mot gud. Jag menar, när allt kommer omkring är han ju inte mer än gud. Det kan ju inte bara vara en dans på ... ja, vad han nu dansar på. Eller hon.
 
Okej, vi säger så här: jag klandrar fortfarande gud för att hen gjort mig till en patetiskt usel golfspelare. Men jag dömer inte hen lika hårt som häromdagen.
 
Jag kanske rent av ska ta och förlåta gud. Hen om någon är väl i behov av lite förlåtelse.
 
 

Det får bli gud

Okej, jag har bestämt mig.
 
Det får bli gud. Jag klandrar gud för att han skapade mig till en patetisk förlorare.
 
 
Dömd att för alltid tillhöra skaran av dagdrömmande golfare. En dåre, en lallande fåntratt som vet allt och kan inget.
 
En av alla som aldrig kommer att spela den golf de vet att de är födda att prestera.
 
Fast det är klart.
 
I morgon kan det kännas annorlunda.

Ansvarsfrågan

Vem har gjort mig till den bedrövliga golfare jag är?

Jag har tittat igenom mina tävlingsresultat från de senaste säsongerna och det var inte roligt. Någon bör ju ta på sig ansvaret för den här sorgliga parodin på en tävlingskarriär.
 
Det måste bli gud. Eller golfgudarna. Jag har ju inte officiellt konverterat till katolicismen ännu så jag behöver nog inte vara renlärig i min gudsuppfattning ännu. Det kan vara klokt att ta reda på lite mer om den nya påven först, tänkte jag.
 
Eller också får det bli Lasse. Han har kostat mig en förmögenhet. Jag har tagit en lektion i veckan hur länge som helst och vilka resultat har han visat? Just det. Jag har bara blivit sämre!
 
Alltså; jag funderar på gud (om jag blir katolik), golfgudarna (om jag fortsätter att inte vara katolik eller möjligen blir buddist som Stellan), eller Lasse i vilket fall som helst.
 
Dom i målet kommer så småningom.
 
 
 
 
 

Ingen mardröm i natt

Clarissa hemsökte mig inte i natt.

Det kanske räcker med att man bara planerar att bikta sig?

Det är ju jättebra i så fall.

Mars

Mars betyder att nästa månad heter april. I april spelar man golf. Även i den här delen av världen. Jag börjar tro att det kan bli en säsong i år också.
 
 
Dags att byta grepp på klubborna.

Bara ett spel

Jag var på middag hos föräldrarna. Mina, alltså.

"Du tänker för mycket på golf," sa min mor. "Det är ju bara ett spel."

"Du har rätt i att det är ett spel," svarade jag.

"Men det är inte BARA ett spel."

"Som Monopol," sa far.

"Inte som Monopol," sa jag.

"Som krocket," föreslog mor.

"Inte som krocket," sa jag.

Ungefär så höll vi på. Tills jag fått nog och sa att jag måste gå.

"Ska du spela golf?" undrade mor.

"Inte spela. Träna." sa jag.

"Din mor och jag ska träna Monopol," sa far.

RSS 2.0