Soffeländet

Soffhistorien stör mig. Jag kan inte slappna av när jag spelar eller tränar. Tankarna dyker upp och plågar mig. Jag måste få Camilla att sluta prata om den där soffan. Jag tänkte försöka skjuta problemet framför mig genom att föreslå att vi kanske skulle fundera på den större och dyrare modellen.

"Vad roligt att du har tänkt på soffan", sa hon när jag hade kläckt min idé. "Vad glad jag blir att du också tänker på hur vi ska utveckla vårt hem."

"Det är klart att jag gör, älskling," ljög jag.  "Ofta. Men det kanske inte är en soffa vi behöver nu."

"Inte? Nyss ville du ju köpa den stora."

"Ja, men vi kanske skulle tänka om. Vi kanske bara skulle tapetsera. Med en bård."

"En bård? I stället för ny soffa? Ibland förstår jag inte riktigt hur du tänker."

"Jag ... jag försöker bara vara öppen för olika alternativ. Kan vi inte börja prenumerera på Sköna hem eller nåt?"

"Det gör vi redan. Jag sätter på en kopp te. Sen går vi ut på nätet och beställer soffan."

"Både mjölk och socker för mig, tack."





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0