Semester

Jag låg på stranden. Men solade gjorde jag egentligen inte. Vi hyrde ett stort parasoll som jag kunde åla in under och hitta skugga. Camilla låg mest utanför och försökte utsätta sig för så mycket ljus som möjligt.

"Det är faktiskt viktigt att vara i ljuset. Man måste få i sig d-vitamin," sa hon.

"Kommer det in vitaminer i kroppen genom solljuset?" undrade jag. "Jag har bara sett vitaminer i tablettform."

"Jajamän," sa Camilla glatt. "Det är uv-strålarna. Vi har knappt något uv-ljus alls i Sverige på vintrarna. Man kan bli deprimerad och få engelska sjukan och fetma och allt möjligt."

"Blir jag fet och deprimerad om jag ligger i skuggan?" frågade jag.

 "Risken finns."

"Parasollet är en hälsorisk," sa jag. "Och det ska man betala för."

"Du har engelska sjukan inom räckhåll," spädde hon på med.

"Maka på dig, jag kommer ut."

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0