Att spela tävling

Det var singeltävling på klubben. Jag gillar singeltävlingar. Man har ingen annan att luta sig mot utan får ta hela ansvaret själv. Sen när resultatet offentliggörs är det mitt resultat som står där i svart på vitt. Ibland vinner en spelare som jag anser mig vara mycket bättre än. Men står hans eller hennes namn ovanför mitt så är jag uppenbarligen inte det. Åtminstone inte den gången.

Hur som helst, det var en gemensam klass för alla. Damer och herrar och handicap 0-36, alla i samma klass. Det är inga problem för mig. Jag spelar gärna med och mot precis vem som helst. Det är svårt att slå en yngling med högt handicap på väg ner, men vad då? Jag får helt enkelt spela bättre om jag vill vinna.

Och sen finns ju alltid bruttopriset att spela för. Det är enligt min logik det man helst vill vinna.

Det finns alltid en risk att någon annan vinner och jag har egentligen inga problem med det. Alla andra är ju fler än jag så rent matematiskt är sannolikheten rätt stor att det blir så.

Det är okej för mig. Bara det inte är Stellan. Eller majoren. Det är lite jobbigt om Peter Berg vinner också. Peter Berg är en stöddig gnällspik som sprider en känsla av indignerat missnöje runt sig.

Till och med när han vinner är det något som är fel. Antingen med banans kondition eller spelformen eller antal priser per klass eller hur tävlingsledningen satt upp banan för dagen.

Eller så är det en eller annan tillfällig lokal regel som borde ha utfärdats eller tagits bort.

Men för övrigt har jag inga problem med att någon annan än jag vinner.

Den här gången var det varken Stellan, majoren eller Peter Berg.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0